Vem är vi då? Här kommer Emilia

Jag började min karriär som översättare i tidig ålder. Jag kommer från en tvåspråkig familj och min mamma har berättat att jag som liten brukade översätta för henne vad min finskspråkiga pappa sa. Tvåspråkigheten har utan tvivel varit en betydande faktor i mitt val av yrke. På grund av att jag växt upp med två språk har jag sedan barn haft en inbyggd (om än omedveten) förståelse för att olika språk fungerar på olika sätt och att språken är bundna till kulturen. 

Mitt intresse för att lära mig språk vaknade när jag i lågstadiet började läsa engelska. I högstadiet prövade jag på både tyska och franska, men det var slutligen ryskan som i gymnasiet styrde in mig på den bana jag är på idag. Det var inget självklart val att börja studera ryska på universitet. Min ursprungliga avsikt var att studera engelska, men efter gymnasiet fick jag stipendium för att i ett år studera ryska på östeuropeiska linjen vid Svenska Folkakademin i Borgå. Under det året besökte jag också Ryssland för första gången. 

Genom att studera ett språk och en kultur som skiljer sig så mycket från vår egen ändrades min syn på översättning. I synnerhet i grundskolan används översättning främst som ett hjälpmedel för språkinlärning och en måttstock på språkkunskaper. Den allmänna uppfattningen om att översättning handlar om att ersätta ett ord med ett annat är svartvit, men verkar sitta hårt. För mig var insikten om att översättning handlar om mer än så – att dels kunna förstå vad någonting betyder i den ursprungliga kulturen, dels kunna uttrycka samma tanke i den egna orsaken till att jag intresserade mig för översättning som yrke. 

Efter året i Borgå började jag studera vid Åbo Akademi med ryska språket och litteraturen som huvudämne. Innan jag avlade kandidatexamen åkte jag till Ryssland på utbyte och lärde mig under den tiden mera ryska än jag hade lärt mig genom flera år av språkstudier före det. När jag kom tillbaka till Finland började jag frilansa på Yle som transkriberare och senare som översättare. Därutöver jobbade jag under studietiden som kanslist, bartender och lärare och blev till slut färdig magister med en mångsidig arbetserfarenhet och allt större övertygelse om att språk är det jag vill jobba med. 

Det som fascinerar mig mest med översättning är hur mångsidigt yrket är. Möjligheterna är så gott som oändliga och i synnerhet som frilansare har man i bästa fall möjligheten att välja just de översättningar som intresserar en själv. Översättning kräver allmänbildning, men framför allt är översättning allmänbildande. Jag kan lära mig finsk-svenska ordboken utantill från pärm till pärm och ändå vara en dålig översättare. Översättning handlar inte om att ”kopiera” originaltexten, utan att återskapa den. 

Det är en stor fördel att själv kunna påverka hurdana texter man vill översätta – att ha samma frihet som frilansare och samma trygghet som arbetstagare.

Efter att ha frilansat i flera år känner jag mig lyckligt lottad då jag nu i ett antal år har fått översätta på heltid. När jag fick fast anställning som patentöversättare var den största skillnaden till arbetet som frilansare att jag inte ständigt behövde oroa mig över huruvida jag har tillräckligt med jobb, utan kunde för första gången under mina år som översättare koncentrera mig på det väsentliga – översättningen. Jag kom till Luola i augusti 2022 via min syster som då jobbat där i två år. Det är en stor fördel att själv kunna påverka hurdana texter man vill översätta – att ha samma frihet som frilansare och samma trygghet som arbetstagare. För att inte tala om likasinnade kollegor som erbjuder både stöd och sällskap som bonus. 


Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.